En hälsning från Pärlan

Jo, nu har jag blivit riktigt stor säger matte... Jag har löpt. Något konstigt drabbade mig och jag fick för mig att skrika och gräva med tassarna på alla fönster och även på ytterdörren. Matte sa att jag inte var så jobbig, troligen eftersom jag tydligen inte gjorde allt som en löpande flicka skulle göra. Med en tung suck så sa min matte att det kommer att bli jobbigt för människorna i mitt hus när jag kommer på hur jag ska göra på riktigt. Det visade sig nämligen att jag kan yla riktigt högt och länge. Tyckte det lät rätt bra faktiskt... Min mamma blev väldigt trött på mig och undrade om det inte var dags för mig att flytta. När jag slutade med mitt "löp" så tog hon tillbaka mig och jag fick sova tillsammans med henne igen.

Matte har anmält mig till två utställningar en i Örebro och en i Åbo i mars. Det ska bli kul att få åka till min pappas hemland... kanske så får jag träffa honom.